Hitta rätt flyglinje

Jakt på ringduva med bulvaner kan verka bedrägligt enkel. Det krävs ganska lite utrustning och duvorna är relativt vanliga och inte särskilt skygga. Likafullt blir skillnaden i resultat mellan en hyfsat genomförd jakt och en perfekt genomförd jakt ofta stor.

Det finns ett engelskspråkigt talesätt som lyder: ”The devil is in the details”. Jag vill gärna tro att detta är ett gammalt duvjägarordspråk. För det är detaljerna som gör duvjakten.

Duvor låter sig styras av bulvaner, men bara om de styrs på ett sätt som gör att det blir enkelt och naturligt för dem att reagera. De har också synpunkter på kvaliteten på bulvanerna och formen på bulvanbilden. Ser de jägaren eller rörelser i gömslet så har de en blixtsnabb reaktionsförmåga.

Så låt dig inte luras av att utrustningen och jakten är ganska enkel till sin natur. Det är fortfarande viktigt att göra de få enkla stegen rätt.

Här kommer vi att samla några av de få men viktiga punkter duvjägaren bör behärska.

Hitta flyglinjen

Att hitta de linjer duvorna följer då de flyger in till fältet kan låta simpelt, och är i sanningens namn sällan särskilt svårt. Men att man verkligen gör det har många gånger en avgörande betydelse för jakten.

Rekognoscering är A och O inför en duvjakt, men den har bara börjat när du hittar fältet där duvorna äter.

Det viktigaste av allt är att lokalisera den eller de linjer duvorna följer då de flyger in över fältet och ut till platsen eller platserna där de föredrar att landa.

En engelsk tumregel säger att om du sitter 50 meter vid sidan av linjen får du bara skjuta 50 procent av de duvor du skulle ha skjutit om du suttit under linjen.

Sådana siffror är förstås bara ett sätt att illustrera problemet, men de används för att detta är ett viktigt problem. Underskatta inte flyglinjernas betydelse.

Hitta fältet först

Självklart är steg ett att hitta fältet duvorna använder. Ärtor, raps, vete och korn är exempel på grödor som kan locka duvor.

Håll ögonen på sådana fält. Det syns när duvorna använder dem, för då är aktiviteten hög, särskilt under morgon och eftermiddag.

Som regel slår inte duvorna i stående gröda. Stubbåkrar och liggsäd, eller fält där gäss och tranor trampat och betat fram öppna ytor, drar bäst.

När fältet är funnet är nästa steg att lista ut var bulvaner och gömsle ska placeras.

Duvor styrs av terrängen

Bulvanerna ska helst vara rakt under en välanvänd flyglinje och gömslet ska helst stå där det smälter in väl i bakgrunden på bra hagelhåll från bulvanbilden.

Exakt var detta görs bäst måste duvorna själva visa.

Lösningen är att spana på flygande duvor. Duvorna följer gärna tydliga terrängformationer, som buskridåer eller skogskanter. De passerar ofta intill tydliga landmärken, som enstaka träd ute på ett fält.

I marker där du jagar ofta kommer du snart att lära dig var de brukar flyga när de ska till ett visst fält.

Men de exakta linjerna kan förändras från dag till dag, inte minst beroende på vindförhållandena. Därför bör du inleda jakten med en stunds spaning.

Välinvesterad tid

Duvjakt bedrivs ofta på eftermiddagen. Åker man ut vid lunchtid (vilket brukar passa bra, även om den exakta tidpunkten kan variera lite beroende på plats, väder, grödor och annat) så kan man som regel se att duvtrafiken först är låg, sedan ökar.

Står man med kikare och följer de tidiga duvorna kan man snabbt se vilka stråk de följer just för dagen.

På en halvtimme kan man få mycket värdefull information utan att offra särskilt många chanser. Och troligen får man igen de chanserna flerfaldigt när man väl placerar sig helt rätt en stund senare.

Försök identifiera en plats där duvornas flyglinje passerar nära något som kan hjälpa till att gömma gömslet och där bulvanerna kan placeras så att de syns tidigt för inkommande duvor.

Sträva dessutom efter att välja en plats ganska tidigt längs inflygningsvägen, gärna där duvorna nyss kommit in över fältet.

Dina bulvaner kan mycket väl få dem att landa innan de är framme vid den matplats de tänkt sig. Men om du sätter dig långt inne över fältet är risken istället stor att duvorna börjar slå innan de når fram till dina bulvaner.

Upptäcker du efter en stunds jakt att du missbedömde linjen och duvorna verkar ointresserade av att svänga över åt ditt håll – flytta!

Det är i princip alltid värt besväret.

Mer om rekognoscering hittar du i filmen Duvjakt med bulvaner.

Text: Ulf Lindroth